Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur mycket utrymme olika sporter har i Sportbladet, Aftonbladets sportbilaga, och att söka efter förklaringar till hur utrymmet i tidningen fördelas mellan olika sporter. Undersökningen har genomförts i två delstudier, dels en kvantitativ innehållsanalys och dels en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet från den kvantitativa delstudien visar att fotboll är den sport som får absolut störst utrymme i Sportbladet. Ishockey får också mycket plats i tidningen. Övriga sporter får, jämfört med fotboll och ishockey mycket liten plats i Sportbladet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella ekonomiska effekter skapade av idrottsliga resultat. Dessa effekter mäts genom att undersöka förändringar i skattebasen, mätt per kapita på kommunnivå som följd av att ett idrottslag från kommunen vunnit SM-guld, alternativt deltar i spel i högsta divisionen. De sporter som undersöks är fotboll, ishockey bandy och speedway. Dessa fyra sporter är de största sett till publiksnitt och exponering i TV. Tillsammans utgör de högsta serierna i dessa sporter ett bra underlag och bra spridning av SM-guldvinnare, lag som deltar i högsta divisionen och kommuner i Sverige. Vi väljer att inte använda oss av kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Gotland eller idrottslag från dessa.

Kan extrema partier med helt olika ideologier samarbeta kring politiska frågor? Det är huvudfrågan i denna studie som har studerat två svenska extrema partier, Nationaldemokraterna och Kommunistiska partiet (f.d. KPML). Studien grundar sig på den sovjetiska dissendenten Andrej Amalriks tes att extrema partier tenderar att närma sig varandra ideologiskt ju extremare de blir. Amalrik presenterar en modell där han visar hur olika ideologier är sammanflätade med varandra, Amalriks ideologihjul.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Problem och syftenNa?r projekt befinner sig i extrema miljo?er a?r betydelsen av ett fo?rdelaktigt beslutsfattande avgo?rande. Om projektdeltagarna inte lyckas ta genomta?nkta beslut finns det risk fo?r att projektet misslyckas vilket involverar allvarliga konsekvenser. Med hja?lp av denna studie vill vi studera beslutsfattandet i projekt i extrema miljo?er: Hur pa?verkas beslutsfattandet av extrema miljo?er? Vi har funnit att ett antal parametrar pa?verkar projekts fo?rma?ga att ta beslut.

En undersökning om könsrepresentation i Lilla Sportspegeln. En liten spegel av verkligheten. Frågeställningar: Hur ser könsfördelningen ut i programmet: a) bland medverkande? b) bland reportrarna? I vilka sporter visas tjejer och killar och vilka roller har de? Hur har diskussionerna på redaktionen gått kring jämställdhetsfrågor?.

Studiens syfte är att undersöka orsakerna som invandrarkillar har när de väljer fotboll före andra sporter, samt varför väljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte är att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att få svar på detta använder jag mig av följande frågeställningar:Vilka är orsakerna till att invandrarkillar väljer fotbollen före andra sporter?Varför väljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen någon inverkan för deras integration?För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att få inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhållningssätt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag också några fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och tränare.Resultatet visar att killarna i min studie är integrerade i det svenska samhället, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhället och samtidigt lyckats att behålla sin kultur och värderingar.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsättningar hos två olika grupper i samhället, nämligen ungdomar i stadsdelen Rosengård och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka båda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader när man jämför dessa två grupper och därför ville vi titta närmare på detta och analysera utifrån informanternas berättelser faktorer som påverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsättning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i båda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar på båda sidor eller i båda stadsdelar anser att fritid är en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter på Rosengård har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter från Limhamn har inte samma status bland ungdomar i Rosengård. Valet av utbildning och jobb är inte heller lika när man jämför de olika stadsdelarna.

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som används i en fundamental analys svårt kan appliceras på en så kort period som en månad efter terrordådet den11 september 2001. Vi konstaterar också att marknaden under denna period präglades av ett stort mått av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavärde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala händelser. Slutligen presenterar vi våra råd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgångar till följd av någon sorts extrem global händelse, sk event risk: ? Genom en väldiversifierad portfölj undgår man att drabbas av extrema nedgångar.? Aktieägande ska ses på lång sikt.? Då det i praktiken för gemene man torde vara svårt att nyttja en nedgång på grund av enoväntad event för en placering och ett snabbt klipp på aktiemarknaden synes det bästarådet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en långtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema händelser.? Vår undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse på kort sikt, utan ska ses som en del av en långsiktig strategi när man väljeraktier till sin portfölj.

Att skatta sannolikheter för extrema händelser är svårt eftersom de sällan inträffaroch underlaget att bygga skattningar utifrån är begränsat. Ofta används skattningsmetodergrundade på asymptotiska resultat från extremvärdesteorin som inte självklart äruppfyllda när man utgår från en verklig datamängd. I den här uppsatsen har en sådan metod, som kallas peak over threshold-metoden, jämförts med en modifierad metodsom inte bygger på sådan asymptotik; fastypsmetoden. I peak over threshold-metoden skattas den betingade sannolikheten att befinna sig långt ut i svansen av en fördelning med hjälp av en generaliserad paretofördelning. I fastypsmetoden skattas istället den betingade sannolikheten att befinna sig långt ut i svansen med en fastypsfördelning.

Det idag väldigt populära riskmåttet Value-at-Risk (VaR) kan beräknas på många olika sätt. En metod som använder sig av extremvärdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar på fördelningens svans, eftersom det är här de extrema observationerna uppträder. I denna studie undersöker vi hur framgångsrik extremvärdesmetoden är när det kommer till att estimera VaR för råvaror, en typ av tillgång som karakteriseras av att vara extremt volatil och därmed speciellt svår att riskbedöma. Våra resultat pekar på att extremvärdesteorin erbjuder ett intressant alternativ när man önskar att estimera VaR för volatila råvaror.

Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..